antligentant

Jobba måndag, hem och vila.

Nationell träff på tisdagen i Stockholm med alla andra utredningssekreterare. HIT träning på kvällen (återigen knäböj istället för hopp över hinder). Snäll mot knät.

Onsdag, jobba lite grand på arbete och sedan hem och packa det sista inför ny tripp till Stockholm. Kurs på KI, Karolinska Instistutet stressmottagningen med en av få som imponerat på mig de sensaste åren. Han heter Aleksander Perski och är chef och den som startade stressmottagningen för 12 år sedan.

8 gruppdeltagare och en utbildning på 2 dagar är ganska lyxigt. Ramarna för hela stressprogrammet och lastat väskan med ny litteratur och jag är riktigt nöjd.

Som grädde på moset fick jag träffa resevännerna från Mexico, Pelle och Håkan.

Pelle som gjorde mig trygg i storstaden med sin omsorg om att jag inte skulle bli vilse och en god italiensk pasta på. Håkan som ordnat in mig som gäst på Satz och ett boxpass. Efter passet hem med Håkan för en middag i deras fina lägenhet på Söder.

Fredag, rosor och godis välkomnar maken med. Får dämpa honom lite i lusten att tjuvstarta med presenten. Han blir så ivrig.

Lördag, träningens dag på friskisk och svettis. Matsäck med och tre pass inbokade. Med Anita och maken samt alla träningsvänner gjordes dagen med cirkelgym, boxpass och en avslutning med Maria och TMI.

Detta belönades med en pizza (halv) och resterna av godiset.

Idag 21 oktober 49 år och jag har precis ett år på mig att nå mitt mål. Starkast vid 50!!!

Nya hörlurar och lite shopping till födelsedagstanten avklarat!

Hipp hurra!!! 

 

I kväll har jag gjort det.

Invigt nya gymmet.

Planen var att träna lite knä, alltså rehab.

 

Men vips var jag bortkollrad av TMI kompisen Eva.

Apräcket eller vad det heter måste provas. 

Hela vägen armgång, Eva blev så imponerad efter att själv tappat taget. 

Det är nog övning som gäller och fila händerna trots handskar.

 

Ivar hängde också där alldeles ensam utan sina fina lite tunnare kopisar. 

Fast det var inte alls lika lätt med "kipping" där ute som jag trott.

 

Till slut lyckade jag dock göra lite nytta med knät. 

Tre maskiner och lite funktionell träning innan hemgång till middag och Jonas Gardell.

Jonas satt inte hemma och väntade snarare så har skrivit kvällen serie som skall ses "tårka aldrig tårar utan handskar".

Min samtid som jag växte upp i. 

Bra måndag får jag lov att säga efter en veckas vila och förkylning.

Kvällen skulle bjuda på fina erbjudanden om pizza för två, betala för en.

Ingen ville liksom två för en på suchigrejen med mig.

 

Så efter att ha inhandlat godis för kvällens Gin Rummy kastar jag mig in frysen och rotar fram kyckling.

Om jag äter nyttigare mat kan jag med bättre samvete äta lite mer godis. 

Men både pizza och godis, där gick min gräns idag!

 

Snabbt blandar jag ihop currycremen som innehåller créme fraiche, turkisk yogurt, röd currypasta, curry, gerkmejram, örtsalt och hackat äpple. 

Salladsskålen fylldes av morot, oliver, tomat, gurka och mycket annat gott.

Hoppas nu inte son och tillhörande fästmö blir alltför besvikna. 

Att vara klok verkar ge resultat.

Känner mig lite piggare denna fredag. 

Har släppt allt dokumenterande och terapiande på jobbet idag och arbetat praktiskt.

Städar, pysslat och bjudit arbetskamrater och klienter på stekta päron och äpplen. 

Till detta lite kesoröra med annanas för oss som vill verka lite nyttigare och vanlijsås till alla som vill. 

Detta toppades med lite valnötter och russin. 

Det var ett smart drag, jag blev populär.

 

Nu är jag hemma hos min livskamrat och älskade och får göra helg. 

Lyxmiddag med kabanos och goda röror, sallad som samvetsdämpare.

Snart är jag ren efter tilltänkt dusch och har ställt fram mina micropopcorn. 

Är det fredag så är det. 

Längtar till träningen med Maria, Anita och alla andra bästa tränningsvänner. 

Inte riktigt sjuk men inte riktigt frisk.

Hoppas det inte bryter ut mer än som är.

Tränar inte utan är förståndig och vilar. 

 

Inte kul.

Men lagar extra god mat.

Filten i soffa är extra skön.

Jag är extra trött.

 

 

Närmare och närmare kryper historiens grymmaste händelser.

Läser och har för dagen lånat en film på bibliotetek, Auschwitz, den slutgiltiga lösningen.

Hjärnan kämpar med att inte ta in.

Ögonen, eller tårkanalerna kämpar för att inte öppna tårkranen.

Två och halv vecka kvar till vi landar i Krakow.

 

Samtidigt som denna förberedelse pågår gör jag också det vanliga här i livet.

Äter, lagar mycket mat, tränar och hänger med människor som betyder något i mitt liv. 

Tar en promenad och vips så hamnade vi på biblioteket och lyssnade för ett föredrag kring dyslexi med Nassam Al Fakir. Mycket trevlig stund. 

Ringer till min syster, till min mamma och till mina barn.

Måste nog ringa syster nu, innan vi går in på avsnitt fyra i filmen. 

Vi har vilat oss en stund för att äta middag och för att fylla på kylen.

Denna vecka är och har varit fylld av böcker och film.

Göran Rosenbergs bok "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" och dokumentären "Palme".

Både bok och film gör intryck och får mig att resa tillbaka till min egen historia. 

Det väcks känslor av både värme, glädje, sorg och vemod. 

Förresten boken väcker känslor som är starkare än så, förtvivlan, vanmakt och obegripligt!!!

 

Träningen har fått bida tiden an, för kroppen har inte varit 100 %.

Fast just i skrivandets stund intas lite kaffe som ska aktiverar och pigga upp mig inför ett TMI-pass. 

Ni som läst ett tag vet att det betyder "Träning Med Instruktör" och att MIN instruktör är precis som jag ganska crossfit-frälst så passen är natruligtvist ganska likt crossfit.

 

Det är extra kul att träna med mina nya Reebok-skor (crossfit-sko) och med mina nya hansskydd (typ handske utan fingrar). Blir nog starkare av elle med nya kläder på kroppen, eller så är det en illusion.

Fast jag kan leva i en illusion en stund och snälla du låt mig vara där! 

Nejdå, jag bara skoja.

Tycker inte det är så roligt med måndagar.

Fast mina arbetskamrater är fina och får mig att må gott.

 

Flexa ut 16.00 för att hinna med lite intervallträning. 

När vi kom till Borlänge var det trafikkaos, värsta storstaden!

 

30 minuter intervaller var hlet okej. 

Fick hoppa över en övning som innebar hopp.

Knäböj, kära knäböj istället.

 

Att träna redan kl. 17.00 innbär att kvällen är fri och det känns som jag är ledig. 

Den lediga kvällen tillbringades i soffan med killen i mitt liv.