antligentant

Sovmorgon, mm då sover jag till 08.00.

Sätter på kaffe och äter frukost vid nyhetsmorgon.

Ingen plan för dagen i almenackan som är ett måste.

Shopping har vi småpratat lite om.

 

Under förmiddagen gör jag ordning både lunch och middag, fläskfilégryta och färsk kyckling som steks i ugnen.

Hur kan allt gå så lätt och bara flyta på?

11.00 allt klart för att bege sig mot butiken.

Tio nya plagg till min garderob, inget tvivel bara pang på sådär.

Jag har aldrig haft svårt för att bestämma mig.

 

Nu kaffe, god bok som gör mig förberedd inför Polen och Krakowresan. 

Är det så att lyckan förtjänas så har jag gjort ett gott jobb.

Annars är det bara att tacka för dessa underbara stunder.

 

Vilka fina träningstillfällen jag haft denna vecka.

PB i vad då?

16 kg i kettlebellsswingar, skulle köra 2x25 men på andra omgången fick jag ge mig på 20. 

Men sammanlagt 45 swingar alá 16 kg (resten med 12 kg) är inte illa för tanten.

Fast jag tror inte jag gjort det om inte Maria sagt åt mig att nu ska du prova 16 kg Paola för 12 kg har du kört förut. 

 

Pulsen går i taket direkt.

 

Chins och pull up är fortfarande en huvudattraktion på mina pass. 

Har precis fått in "kipping" vid ett par tillfällen, vilken känsla att få swinga sig upp med hjälp av "fart och teknik".

 

Sjukgymnasten gjorde mig också lite lugn genom att säga att man kan få små bristningar och att det inte är så farligt. Jag får fortsätta med lite fler rehabövningar. 

Lite knäböj och utfallssteg är bra övningar för skadade knän. 

Efter syskonbarn här som inte sovit så himla bra så ska jag villigt erkänna att jag nästan glömt bort.

Hur det var, alltså.

Jag har insupit barnen och hunde Wille så gott jag har kunnat. 

Aron var den som tillät mig hålla honom och han var nöjd.

Tror att Aron är den nöjdaste och tåligaste ungen i hela universum.

 

Elsa är docksöt och charmig, fast lite avens på lillebror.

Trots att syrran plockade bort det mesta för honom så log han mest. 

Vilken kille!

 

Men barnbarn, ja ett i taget som jag kan få njuta av. 

 

 

Tröttheten till trots så tog jag mig ner och rehabtränade mitt stackars knä. 

Maken gick på ett HIT pass, själv vågade jag inte. 

Fick så ont efter passet i tisdags.

Imorgon är det dags att kolla lite resultat.

 

 

Lördag och mamma med Wille och svägerska Anna med Elsa och Aron kommer.

Förberett grytan som består av älgkött med mesostsås (premiärprövas på gästerna).

Mamma har såklart bakat både äppelkaka och rabarberpaj, här skall gödas.

Hur skall jag hinna insupa alla och envar?

 

Jo jag har bett dem stanna över natten så vi får mötas vid frukost igen.

Vilken bra idé.

Wille ska få gå ut på sin runda som han gjort här förut.

Undrar om han minns?

 

Vilken tur att jag har varit iväg och rehabtränat på förmiddagen. 

På måndag är det dags för sjukgymnasten igen.

Har haft riktigt ont i knät sedan tisdagens HIT. 

Ska nog inte hoppa över hinder!

Fast när jag väl är igång känns ingen smärta. 

Den kom under natten. 

Lite vila och knät har lugnat ner sig lite. 

Först var jag förbi Stina, lilla stora tjejen.

Hon säger att hon blivit slaktad på HIT träningen och att det nu är bevisat att mamma är 1000 ggr starkare än hon.

Så är det inte riktigt.

Fast ont hade hon av träningsverken.

Hon har i sin helt mysiga lägenhet fått låna brorsans hörnsoffa (ärvd från oss) vilken passade så bra.

Hon kom på begäran från mig och la sig vid min sida och så fick jag hålla om henne.

Åh, så skönt.

Ibland är jag alldeles för tillgänglig för min ömma moderskänslor.

 

Samma sak hände lite senar denna kväll.

Hem på Tony och Jenny på tekväll och vi stod för äkta Gustafskorv.

Vilket mumsigt teparty det blev. 

Fick hålla min son i mina armar också. 

 

Jenny får jag krama varje möte numera. 

En kväll att vara tackam över.

Det har funnits och finns saker att bocka av denna höst som jag ser och sett fram emot.

En bock gjord, 50 års kalas för min vän Anita igår.

Det var en fin fest med fina människor. 

Jag hade tagit på mig ansvaret för tipspromenade inklusive lekarna som hörde därtill.

 

Alla var mycket duktiga och tävlingsinriktade. 

Min man var lite frustrarad för att han inte fick veta vad han skulle delta i.

Kontroll = nöjd!

 

Somnade gott och har bestämt mig för en vilodag gällande träning.

 

 

Denna lördagsförmiddag hade jag vikt till min rehabträning.

Packat hörlurar och mobilen för min nya spellista "godingar".

Bara gamla hit som jag dansade disco till som ungdom.

Åh vilket härligt flow på uppvärmningscykel till Donna Summer, rekomenderas varmt till alla mogna och omogna.

 

Mitt i mina exentriska övningar dyker "min" Maria och hennes gode vän upp. 

Tänk vilket sammanträffande att träffa dem här!(nördigt skämt).

Ska du vara med och träna lite när du är klar med rehab frågar Maria?'

Tänk vilken tur jag har som fick lite mer än planerat denna förmiddag. 

Gårdagens bröllopsmiddag och mörka choklad var lite mer än vad jag tänkt mig så att bränna på lite extra styrka passar precis. 

 

Jag slapp några jobbiga swingar och fick bara göra hälften av alla burpees, halleluja vilken tur jag har. 

Snart gör vi armhävning stående på händer, och verkar som de allra smidigaste atleter.

Avsluta gjorde vi med IVAR, detta namn har älsklingsgummisnodden fått av mig, Michelle och Maria idag.

Jag älskar IVAR!!!!

Först lite rehab sen hoppas jag att Maria plockar fram gummisnodden. 

Ett helt pass armar skulle vara bra för dessa är min akilleshäl (fast arm). Konstigt ordspråk blir ibland.

 

Nu har jag styrt upp alla moment till helgens tipspromenad som inkuderar alla festgäster, fast det vet de inte om ännu.

Hade gärna varit med och lekt själv också, men jag får trösta mig med god mat och njuta av alla andra.

Jag gillar tantkläder, jättemycket!!

 

 

Är en jättestor blå gummisnodd som man kan träna chins och pull up med.

Den ser faktiskt precis ut som en stor gummisnodd.

Den ger visserlirligen lite hjälp men inte så mycket som jag trodde.

Crossfit- världen har en del svåra övningar som ingen klarar för första gången.

Då  passar det bra med en gummisnodd.

 

Läste på min mail att en av mina instruktörer på Crossfit Nordic vann helgens tävling "Nordiska mästerskapen i Crossfit". Björk Odinsdottir heter hon. Hennes bakgrund är som gymnast och hon vann en gymnastiktävling, EM senast 2010. Det var kul tycker jag. 

 

 

Skojigaste träningen just nu är TMI, träning med instruktör.

Bokat två pass denna vecka.

Vill så mycket jobbba med de nya gummibandet för att träna upp "pull up" och "chins".

Det är liksom övningarnas övning. Teknik och styrka för att kunna dra sig upp.

 

Annars är det fixande för helgens kommande fest.

Det är kul att vara i planerandets stund. 

Hoppas gästerna kommer tycka det är lika kul som jag.

 

Rehabsträningen går bra. Fast jag har inte märkt så stor skillnad ännu.

Två veckor till innan uppföljning hos sjukgymnasten. 

Så vi får se om träningen förändras eller ökar i intesitet. 

 

Målet till nästa år står kvar, starkast vi 50!

 

Bra träningsvecka har passerat.

TMI med fina Maria och ett HIT pass med hennes vikarie.

Lite känningar av knäet vid uppvärmning framförallt under löpning.

Två rehabpass för mitt knä. 

Ett avslutades igår direkt efter jobbet med Anita. 

Efter 1 timmes träning som gör en svettig så avsutade vi med skönt häng i bastun.

Det var länge sedan jag bastade.

Varmt och avslappnande. 

 

Så vad betyder PB?

Jo, jag har ju under denna rehabträning också utmanat mig själv med "pull ups".

För ett par månader kunde jag max 2. 

Ökade på till 3.

Igår slog återigen ett personbästa, 4!!!!!!!

 

Tror jag klarade av rent glädjebakrus från "de nya" gummibanden Maria tog fram på TMI:n.

Precis som på crossfit-boxen så tränade vi pull up och chins med detta blåa gummiband.

Det var sååååå kuuuuullllll!!!!!

Målet att klara 5 pull up vid återbesöket hos sjukgymnasten kanske kommer att gå!

 

Flyter på bra nu.

Vissa dagar eller veckor är laddade med positiv energi.

Denna vecka har varit sådan.

Har jag gjort något särskilt för att det ska bli så?

Ja, förmodligen men vet inte riktigt själv vad just nu.

 

Brukar säga till mina klienter att ett känslomässigt bakrus är ett resultat av mitt agerande.

Det vill säga gör jag något som är mindre bra kommer det att ge sig till känna och vice versa. 

Alltså gör jag goda val och goda handlingar just nu.

 

Min man brukar ibland säga att jag försvarar "hela världen" eller  så säger han "du är klok du".

Jag gillar när han säger så. 

Han har sagt så nu på slutet. 

Fast jag ibland har bråttom och gör saker i hög hastighet så har jag inte tappat reflektionsförmågan på ett tag. 

 

Min man kan sägan andra saker också men det tar vi en annan gång!

Börjar bli lite smånervös inför Krakow och de vi planerar att uppleva.

Har blivit klar med bokning för en långguidning fö en heldag vilket inkluderar både Auchwitz och Birkenhau.

Syrran och jag kan ha lite tuff och skämtsam attityd till varandra när vi ska klara av något svårt. 

Hon sa tex. till mig att jag fick gråta tyst så de kan höra guiden, typisk syrrakommentar.

Fast jag tror att vi kommer att gråta ikapp. 

 

Denna resa känns lika stor och spännande som resan till Mexico fast resan till Polen ligger så nära.

Konstigt att jag inte redan varit där!

Har alltid varit intresserad och läst en del kring vad som hände. 

Hur var det möjligt?

Kan det hända igen?

Ja, det händer nu någonstans.

 

Det är som att ta ansvar för historien att åka dit.

För att kunna berätta vidare igen, igen och igen.

Tänker på några rader i en text;

- tack gode Gud för att vi kan skratta igen, men låt oss aldrig glömma att vi grät.

 

Dessa rader har betytt något för mig ganska länge.

Har tränat mitt knä igen.

Ganska spännande att få se om det hjälper. 

Vet inte riktigt hur tungt jag kan belasta eftersom rehabträning inte handlar om alltför tungt motstånd.

Cyklar som uppvärmning till min springlista på Spotify, tänk så lätt allt blir med musik i öronen.

Tre maskiner sedan dragövningar borta i crosshörnan för att sedan avslutas på boozoboll och balans. 

 

Önskat att Ida varit med mig och tränat lite hon som har vana av rehabträning.

Min utmaning under min rehab är att öva upp mig på "pull ups". Klarar 3 i rad och gör två till efter mitt pass. 

hoppas klara 5 i rad efter 4 veckor. 

Det är svårt, Ida tyckte 3 var okej.

Hon sa faktiskt; 

- klarar du så många, det finns kompisar i min ålder som inte klarar 1.

Sådant gillar en gammal mamma att höra.