antligentant

Imorgon kommer mamma och Wille. Jag riktigt längtar efter att få pyssla om de båda. Behovet av att ge tillbaka och stötta min mamma när hon har det lite tufft är stort. En gång i tiden ville jag bara ha, i alla fall mer än att ge. Idag är det nästan tvärtom, jag vill nästan bara ge. Både faktiska saker och mentala och känslomässiga insatser. Ordspråket ”att ge är större än att få” har jag nu förstått. Det har nog varit så en tid.

Livets existentiella spörsmål har fångat mig. Det är härligt att bli fångad däri.

Hoppas att bloggen kommer att fyllas av några fina bilder under detta besök.

Har sprungit min första milrunda idag. Har laddad flera dagar mentalt och det var riktigt roligt att vakna i morse.

Efter en god müsli och fil frukost åkte skorna och kläderna på.

Solen sken i Mellsta runt 9.00.

Lyder alla goda råd. Kort uppvärmning på ca 8 minuter och lite stretch.

Sen iväg med gubben och fyra varv i spåret hade vi bestämt.

Efter ca 5 km hugger det i knäet. Aj aja aj, vad ont det gör. Tror inte jag kan springa mer. Går ett par steg och prövar igen. Det gick bra. Fortsätter varvet ut. Känningar igen, jäkla otur. Jag vill ju klara milen!!!!!!

Det är något magiskt med att klara milen.

Är inne på tredje varvet, det släpper lite grann i knäet och det känns som det ska lyckas.

Lite hugg igen. Skit samma, jag följer med på sista varvet. Jag ska springa milen.

Jag klarade det trots smärtor i knäet. Visserligen förstörde smärtan lite. Tankar på framtiden gjorde mig orolig. Ska jag inte kunna springa midnattsloppet?

Läst på om löparknä. Smörjer och stretchar allt vad jag kan.

Nästa löpartur kommer att ske på asfalt, terräng var inte bra enligt experterna.

Kommer bara köra lite cross i terräng.

Men nu är jag med i klubben, MILKLUBBEN!!!

Rätt nöjd med att det är fredag. Haft en bra vecka gällande både arbete och träning.

Provade min nya GPS-klocka på crosspasset i onsdags. Kul men inte helt lätt att läsa av all data som blir tillgänglig i dataprogrammet.

Pratade med sonen som lovade sin mamma en stunds undervisning.

Ätit gott och är nyduschad. Nu väntar filmkväll och något nytt godis, typ ostkrokar med cheddarsmak. Kanske helt nytt för andra men jag har inte prövat dessa.

Filmen handlar om romartiden berättade min man, han vet att jag gillar historiska filmer.

Pratat med alla mina syskon på två dagar. Skönt att vi har varandra. Jag är glad över alla mina syskon. Alla är så olika men alla har sitt att bidra med som förgyller min tillvaro.

Älskar er, Peter, Pia och Pelle.

Skällde på min stackars älskling förra veckan för att han inte lagat middag åt mig när jag kom hem efter kursavslut och tenta.

Vad jag inte visste var att han beställt en Garmin GPS-träningsklocka. Jättedyr!

Den fick jag idag när jag kom hem. Jag fick sätta mig i köket och blunda. Han lurade mig lite genom att säga; färgen passar dig så bra.

Trodde det var något klädesplagg, han är duktig på att köpa kläder åt mig (tom jeans har han köpt).

Kunde inte ana att det var en sådan häftig klocka med så mycket finesser.

Nu får jag läsa på hur tekniken fungerar. Har förstått att min vilopuls är betydligt lägre än 48 slag per minut.  För stunden är den nere och pendlar mellan 40-45 slag (trots att jag drack kaffe för en stund sedan).

Måste prata med min Ida om detta, höra vad hon säger liksom. Hon är min idrottsmedicinare som berättar alla kunskapssaker och ger goda råd.

På onsdag ska jag inviga min nya träningskompis på crossträningen. Skall bli så spännande att lägga in det på dataprogrammet.

Stina min älskade dotter.

Du är så modig.

Du är så stark.

Du är så fin

Du är så begåvad.

Du är så vacker, både inuti och utanpå.

Lita alltid på dina tankar och din känsla.

Jag finns alltid för dig. Allt annat är otänktbart.

Lite antiklimax efter sluttentan. Inga läxor att läsa och sommaren kryper närmare.

Skön helg med lite plock i hemmet.

Igår gjorde jag min första löptur på 7,5 km i Mellsta.

En tuff med men samtidigt skön bana, upp och ner och det händer något hela tiden där i skogen.

Låg bakom min man och tänkte på att andas. Jag andades nog så högt att maken trodde jag var helt slut. Men inte då, tanter är sega och uthålliga.

Jag hängde i och var aldrig orolig att inte orka. Konstigt!

Jag var lite laddad och pirrig innan, framför allt för de två jättebackarna som aldrig tar slut. När vi klarat den första utan att gå sa jag till min man;

-          Vi tar den sista, vi klarar det.

Vi gjorde det, vilken känsla. När vi var uppe efter sista backen gjorde maken ett ryck. Hoppla, hoppla det är bara att hänga på. Visst fanns det kraft kvar i kroppen. Faktum är att när det återstod ca 1 km fanns känslan av att jag skulle kunna springa på hur länge som helst.

Har hört att inom löparvärlden kallas det att hamna i ”NIRVANA”, ett flow som är påkopplat och gör att du flyger fram.

Nirvana kom en kort stund in i min kropp igår, euforin kom som ett brev på posten. Eftersom jag är så påläst om hjärnan fattar jag att både dopamin och endorfinnivån toppades en stund.

Tror jag redan längtar till löprunda.

Alla rätt på salstentan! Vi var tre personer av ca 40 stycken som hade alla rätt och jag var en av dem.

Hade läst på allt det svåraste kring hjärnans ligander, transsmittor såsom monoaminer och allt vad de gör. Kom de som fråga? Nej, inte särskilt mycket, bara en liten enkel fråga om GABA.

Har ni problem eller undrar så ställ en fråga.

Kanske skall det heta ”Paola spalt”.

Tack för stödet och era inlägg.

Känner mig rätt nöjd och kaxig just nu, lite typig faktiskt.

Det går över snart.

Nu kall dusch och skön ställning i soffan………….

Packat inför sista Stockholmsresan. Sista träffen för terminen. Salstenta och grupptenta på torsdag. Det är fullt i mitt huvud nu. Jag har laddat med att dammsuga. Riktigt bra tror jag. Har lovat Anna att köpa hem lakrits. Det finns en hel butik med bara lakrits. Inte för människor med högt blodtryck. Tur man har lågt, så lågt att folk säger att jag borde vara avsvimmad. Alltså mycket lakrits till min mun och mage!!

Jag tror det blir examensfest med allt lakrits jag köper hem. Eller så har min söta man lagat någon god middag. Jag hoppas på det så får det bli lakrits till efterrätt.

Kommer sakna lite roligt folk från kursen. Mina bänkkompisar Anna och Percy från Norrtälje, Katrin min tänkta löparkompis, favoritdoktorn från Polen (hon är helt underbar), teaterkillen från Gotland och några andra sköna människor.

6 juni, Sveriges nationaldag. Betyder ledig dag för mig.

Helgen har varit fylld av läxläsning, frisk luft och sol. Ska suga ur det de sista dropparna ledighet idag. Efter lunchen blir det kaffekorg och en fin badvik. Med i packningen åker också läxorna.

Puh, vad skönt när torsdagen är över.

Att läsa om hjärnan samtidigt som man försöker mata in kunskap i den är lite tänkvärt. Upplever att jag kör upp banor i cellerna där kommunikationen är i full gång. Skulle vilja påstå att det är full aktivitet i mina synapsklyftor just nu. Värre än vanligt.

Tror att träningen gör att det fäster lite bättre. Jogga ner till träningen igår. Längtar ut till Mellsta och en löptur ikväll. Vill klara mördarbacken en gång till. Jag ska mentalt tänka på att du Ida springer bakom och säger dina sköna ord; det går bra mamma, ser bra ut, vad stark du är. Ljuv musik i mitt huvud.

Morgonblogg från Smednäset.

Haft två dagar vid, kunde sagt underbara dagar vi vår camping.

Fast sanningen är nog en underbar dag. Första dagen var det dags för att sätta upp förtälten. Många frågor från grannar kom;

Är ni sams än?

Inte kul.

Men när det väl var på plats så kom lugnet över mig.

Gårdagen var fylld av sol, läxläsning och träning med maken.

Crosstraining på <smednäset.  Det förde tankarna till förra sommaren då min syster med familj var här och tränade med oss. Saknar er Pia.

Snart skall solskyddsfaktor på och neurobiologi skall studeras. Kanske en löptur under dagen.