I´m back and I love it
Jag har tränat. Det känns som jag är hemma igen när ligger i träningssalen och jobbar med mina muskler.
Anette var dagens ledare. Hon har bra musik och är en inspirerande tränare. Det var lite tungt i början på ”cyklingen”. Precis som benen ökat en sisådär 5 kg vardera.
När det sista finallåten drar igång är jag lycklig. I´m back and I love it.
Det är en viss tjusning med svettdroppar och ordentlig andning. Livet åker in i varenda nerv och rakt upp i hjärnkontoret och fixar till de små sköna hormonerna.
Återhämtningen efter denna hostande, killande, lite halsont har inte varit lätt. Jag har vinkat av min man till träningen medan jag själv däckat i soffan efter jobbet. På 4 veckors sjukdom har jag varit hemma 3 dagar från arbetet. Då tycker man att man är viktig. Eller är det tvärtom kanske? Att man är så oviktig att man inte tar hand om sig.
Det är lätt att lära andra och ge tips om att ”ta hand om dig”, ”lyssna på kroppen”.
Jag fick massa goda råd jag också ta det lite lugnt på träningen. Då vet de inte hur jag fungerar. Jag vet inte hur man hoppar lätt, eller gör försiktiga magövningar.
Jag är på eller av.
