nästan två timmar

Idag tog vi en skidtur på nästan två timmar i Gyllbergen.
Ljumskarna har fått en chocköppning med fjärde skidpasset från förra söndagen.
Fantastiskt att få vara ute och röra på sig. Inte helt enkel vid alla backar och ibland isiga spår.
Hungrig blir jag också, mer än vanligt.
Jag har avnjutit en kålsoppa med korv i och sitter vid stunden och väntar på en älgstek som varit i ugnen i lergrytan.
Den ska vi nog njuta av imorgon.
Längtar redan.

skidskola

Gårdagskvällen bjöd på skidskola för första gången i livet.
Hur kul som helst.
Lek och träning utan stavar till att börja med var ett klurigt sätt att få oss deltagare att glömma bort oron och allt annat som kunde störa.
Tror jag åkte snabbare diagonalåkning utan stavar än jag gjort med stavar.
När vintern finns så är detta ett sätt att möta och njuta av den.
En lekfull januarikväll i 10 minusgrader är en högvinst.

pirrigt och utmanande

50 år och helt betagen eller smått förälskat i styrkelyft.
Tillsammans med min lyftarkompis har jag haft en härlig kväll.
PB, personbästa för icke invigda i både benböj och bänkpress.
 
Kajsa och jag, alltså min lyftarkompis, vi leker med skivstänger och vikter så tiden bara rusar iväg.
På med 10, 5, eller när vi är riktigt tuffa 25 kg vikter. Det sistnämnda gäller kansek bara än så länge i marklyft.
 
Vi började lite lätt med benböj och några uppvärmande "bara stången". Den vägre 20 kg. I lyftarbåset har vi några långa armar i ställningen som fångar upp stången om vi inte skulle klara av att lyfta upp vikten från ett djupt knäböj.
Idag persade (PB) jag på 75 kg. Testade inte 80 kg. För mig är 75 g rätt tungt i det djuåaste läget.
 
Att närma sig stången och veta att det ligger en vikt på som jag inte har en aning om jag klarar att lyfta eller pressa är en kittlande, pirrig känsla som jag inte trodde tunga lyft skulle aktivera hos mig.
Vi fnittrar och gör hight five och tycker vi är super coola.
 
Min dotter Ida sms:ade att hon gjorde 105 kg i marklyft. Hon är så stark min dotter (hon har knappt lyft tungt förut). Sist jag jag gjorde ett PB så var det med Ida i Norrtälje, 102,5 i marklyft. Ida jag provade på 105 kg idag. Första försöket var nära, men jag lyckades bara lyfta lite från golvet. 
Andra försöket lättade knappt stången alls. Men du utmanar mig älskade unge. 
 
Jag gillar utmaningar, både mentala och fysiska!
Dom pirrar så härligt.

livet rusar på

Hastigheten känns för snabb.
Med denna fart är man jag ju snart död.
Tycker det är måndag och fredag, pang säger det bara.
 
Har varit in till Friskis och Svettis med mitt uttdrag från belasningsregistret, helt utan synd!
Fast i rättvisans namn borde jag åkt fast för fortkörning, ren och skär tur bara.
 
Fast vem har sagt att livet är rättvist?
 
Snön har äntligen kommit!
Vi står i kö på skidskola.
Skidorna är vallade och klara.
Äntligen vinter, hoppas den får stanna fram till april.
Våren skall väl få komma med takdropp. 

2013 slut 2014 börjat

Avslutade 2013 med en tävling i styrkelyft i Falun på och med måndagsklubben. Jag hade lyckats få med mig en träningskompis från Borlänge, Kajsa.
Vi tränade i cirka en månad de tre olika lyften vi skulle göra, knäböj, bäckpress och marklyft. 
Hela stämmningen och att våga sig utanför sin trygghetszon var riktigt häftigt. 
Vi lyckades rätt bra, kanske vi safeade lite grand. 
 
Nyår i Rimbo med Ida, Camilla och barnen bjöd på lek, möss och ett nytt PB i marklyft. 102,5 kg från de 90 kg jag gjorde på tävlingen. Det är ändå 12,5 kg mer. 
Tävlingen har dock gjort mig motiverad till att fortsätta lyfta tungt. Muskler är bra att ha ju äldre man blir sägs det.
 
Vårterminen kommer också bjuda på nya utmaningar då jag fått erbjudandet om att utbilda mig till individuell tränare genom friskis och svettis. 
Vi är ett gäng som åker i april och maj. 
Faserna i livet förändras. Att ha vuxna barn innebär en mer självupptagen värld och där kontakten med barnen blir utifrån vuxenperspektiv. 
Sonen ringde här idag och undrade om vi skulle ha en spelkväll. Det beryder många timmar och Gin Rummy. Fast idag gick inte så bra då det vankas bio, Twelve years a slave.
 
Sist jag skrev i november var jag igång med cellgiftscreme på bröst. Snart är dags för ansiktet. Skall först ta mig på ett träningskonvent, Nike Blaste första helgen i februari. Blir lite försvagad av behandlingen och tar det säkra före det osäkra. Vill orka några träningspass på konventet så jag börjar när jag kommer hem. Fokus på det som är positivt. 

RSS 2.0