det var bara en föraning

Anfallet av grobianapan var bara en föraning om ett riktigt vidrigt PMS-tillstånd. Det känns som om det åker runt elaka små monster i hela mig som vill ut.
Små pauser har jag dock upplevt då jag kunnat behärska mig.
Tex. idag när vi var ut till husvagnen och kolla läget inför premiären till Valborg.
Solen strålade från en klar himmel och människorna där var så trevliga. Jag längtar dit.
Tänk sig själv att varje helg eller när jag så vill få sjötomt, helt underbart.

Jag ska snart gå och träna, helst fem pass på raken så jag blir riktigt utmattad och inte orkar vara dum.
Det blir bara ett pass, hoppas det hjälper till att skaka fram lite lugnande hormoner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0