Egypten kapitel 1
Att komma fram till kryssningsfartyget M/S Helio dag 1 kl. 22.00 på kvällen och bjudas på middagsbuffé var en sagolik belöning. Efter många timmar på flyg och lika många timmar på buss för att landa i Luxors hamn.
Redan när jag klev på bussen i Hurghada och såg att kvinnan som skulle bli vår reseledare och temaguide var Sofia Levander ökade min förväntning. Från att egentligen vara ganska neutral eller kanske mer ovetande om vad jag kunde förvänta mig till ”det verkar lovande”.
Sofias inledning på bussen om Egypten och resan skapade lite pirr. Sedan att du fortsatte med ditt berättande i flera timmar gjorde att jag trodde att jag visste allt. Nu vet jag bättre. Det var bara en förnimmelse av historiens vingslag.
Vid middagsbordet säger du Sofia eller om det var i bussen; väckning 5.20 imorgon. Oj oj oj det var en rivstart som heter duga. Kungarnas dal i Övre Egyptens huvudstad, vår första utflykt. Fyra gravar ingick i biljetten vilket gjorde att vi löste extrabiljett för att besöka Tutankhamuns grav och bevittna det som sägs vara hans mumie. Jag hade en ficklampa med mig ner till Tutankhamuns grav och lyste på hans mumie. Då kom genast vakten och tala om att det inte gick för sig. Faktum var att jag inte visste om ficklampsförbudet, bara kameraförbudet. Kände mig lite busig, en gammal välbekant känsla.
Efter detta borde de historiska intrycken få smälta lite. De fick de, en kort busstur till Drottning Hatshepsuts tempel, en av de kvinnliga Faraonerna. Detta tempel ligger precis som gravarna i helt sanslös storslagen ökensand och berg.
Väl åter på fartyget får vi tid på oss att byta om till kvällens galamiddag. Hjälp vad ska vi ha på oss. Finkläder hade inte fått tagit så jättestor plats i packningen. Vi lyckades ändå göra oss tillräckligt fina för att bli insläppta i matsalen. Vilken personal, som de jobbade för att vi skulle ha det bra och känna oss omhändertagna.
Kapten ska presentera sin besättning. Detta görs naturligtvis i salongen. Vilken är precis så lagom tjusig. När cheferna för de olika avdelningarna hade applåderats var det lektid. Vad skönt det var att få gå upp på dansgolvet och slita och dra i sina medpassagerare. Det var precis vad vi fick göra i en danslek som påminner om stolleken.
Efter denna kväll blev vi lite närmare varandra. Ja, jag har förstått att det är bra med fysisk kontakt. Allt går så mycket enklare sedan.
