antligentant

Svårt att ha fokus på den stora världen när man är åter i arbetet. Jag vill inte tappa känslan som jag fick under Egyptenresan. Livet här hemma blev så distanserat och vardagsbekymmer existerade inte. Det är den känslan jag vill ha kvar.
På jobbet idag när patienterna inte tog ansvar för sig själva och sitt beteende tänkte jag mig bort till fattigdomen jag bevittnade i Egypten och tänkte - ni har det ganska bra ändå. Ibland blir jag så himla trött på ansvarslösa beteenden oavsett vad som ligger bakom. Jag har tröttnat på människor som lägger ut ansvaret på andra för hur deras liv ser ut. GÖR NÅGOT, VADSOMHELST, MEN GÖR NÅGOT MÄNNISKA.

Offer offer offer, hela världen har sina offer. Jag har en helt annan känsla av empati för natukatastofoffer än bittralivetoffer. Vill inte åka in i eller drabbas av detta för att jag inte gör något av mitt liv. Eller för att jag inte lever mitt liv som jag vill.

Just nu gör jag bra saker. Tänker bra saker. Säger bra saker. Planerar bra saker. Det är min bästa tid, tanttiden. I tanttiden kan man göra allt detta. Vissa kan göra det lite tidigare men för mig tog det lite tid. Jag behövde stöka runt lite först. Allt stök ångrar jag inte, men allt lämpar sig inte att berätta. Det är inte ens OK att berätta allt.

Men en lite tantgrupp där vi kunde lätta på lite mysiga hemlisar vore lite kul. Undrar just.........