antligentant

Damen bredvid mig på nedvarvningen pruttade när det var alldeles som tystast i lokalen. Hon såg så oberörd ut att jag blev imponerad.

Vi var några som direkt skicka blickarna till denna ljudliga lady.

Att det ska vara så olustigt med pruttar.

Det är ganska skönt att prutta när man är ensam.

Aldrig roligt när det finns någon bredvid.

Trots tantstatus så finns det fortfarande vissa svårigheter med offentliga pruttar.

När jag har pruttat på träningen så har jag försökt hålla mig tills vi får springa runt i lokalen om det varit möjligt. För på så sätt är det ingen som vet var ”den” kom ifrån. Så smart gjort av mig.

Det är också konstigt att vissa pruttar (mina) luktar så himla mycket och vissa pruttar (min mans) luktar inget alls.

Det är både orättvist och konstigt.

Är det min nyttiga konst som är förklaringen?

Min man som kan slarva lite mer med maten har för det mesta doftfria.

Eller är det så att man får det man klarar av?

Ja, tror att det är så.

Jag klarar rejäla pruttar.