vore jag inte straight..............
Igår hade jag min barnsliga attityd helt påkopplad igen. Fast det är så otroligt skönt och det är inget jag försöker stoppa. Det bara bubblar glädjerus och frihetskänsla.
Så vad hände då?
Jo där var hon, min träningsväninna Anita. Vi håller också på att utvecklar vår relation till att sträcka sig utanför träningslokalen. Jag bjöd in henne till att följa med på hälsomässan men hon kunde inte i år. Nästa år ska jag samla mina favorittanter från träningen. Jag har några som jag är mycket glad i.
Anita och jag är så larviga när vi är på stationspasset att vi håller bredvid varandra hela tiden. Vi springer bredvid varandra, bevakar att ingen kommer emellan, förflyttar oss gemensamt från stationerna och hittar hela tiden platsen bredvid varandra. Det är så himla mysigt, och vi är värre än ungdomarna som tjattrar med varandra hela tiden. Jag hoppas att vi inte drar på oss onda ögat!!!! Vore jag inte straight skulle man kunna tro att jag var lite förälskad. Fast jag är lite väninneförälskad. Har en till riktigt mysig kontakt. Hon och jag delade matta på core-passet.
Efter stationspasset körde jag ett pass med Rune. Jag försökte introducera honom i att spela wordfeud med våra smarta telefoner för ett tag sedan. Gick inte så bra. Jag tror Rune är bättre på att leda pass. Han är också en glädjespridare som verkar se människor. Det är viktigt att se, se på riktigt.
Så min dos av positiva känslor och människor fylldes på ordentligt igår.
