Palenque
Palenque. Staden ligger i delstaten Chiapas lågland, och har cirka 60 000 invånare. Den är kanske inte lika vacker som Mérida och Campeche, men har ett trevligt folkliv och en hel del affärer att titta i. Palenque grundades 1567 av Pedro Lorenzo de la Nada, en av alla de munkar som kom till Mexiko i Cortés fotspår. Hernan Cortés räknas som Mexikos erövrare, han kom till östkusten år 1519, två år senare hade han och hans spanska conquistadorer, med hjälp av olika indianfolk, lagt aztekernas/mexicas rike under sig. Vi stannade två nätter på hotell Maya Tucan.
Arkeologiska området Palenque.
Palenque betyder befästa hus på mayaspråket chol, en gång i tiden hette staden dock Nachan – ormstaden. Under den förklassiska perioden lär det ha varit en obetydlig stad, den kom så småningom att blomstra under den senare delen av den klassiska perioden då den blev en av de viktigaste städerna i låglandet och täckte en yta på ca 20 km2, invånarantalet uppskattas till cirka 8000. Som så många mayastäder övergavs den runt 900-talet e Kr. De sista inskriptionerna i Palenque daterar från år 799 e Kr. Forskarna vet ännu inte med säkerhet vad som hände vid denna period, men teorierna är många, kanske handlade det om politiska oroligheter, kanske tröttnade folket på sina auktoritära teokratiska ledare och gjorde uppror, kanske handlade det om att städerna växt för snabbt och att man inte klarade av att försörja folket, kanske var det naturkatastrofer i kombination med utarmande av jorden, som orsakade att folket lämnade sina hem. Med största säkerhet var det en kombination av de ovannämnda skälen som ledde till att många mayastäder övergavs.
Här har topografin fått bestämma byggnadernas läge och även arkitekturen skiljer sig från andra mayastäder – den är luftigare och tornet, som pryder palatset, är unikt. Vi tittade på den tempelbas där den röda drottningen begravdes och även den där mayaledaren Pakal (solsköld) en gång vilat. Vi vet idag en hel del om ledarna i Palenque tack vare stora framgångar vad gäller tydandet av mayaskriften – en kombination av ideografiska och fonetiska tecken. Pakal kom till makten redan som tolvåring och regerade staden under större delen av 600-talet (615-683 e Kr), han efterträddes av sin son Kan B’alam (ormjaguar). Dessa två herrar finns avbildade på många av stadens fantastiska reliefer, man kan se hur Pakal lämnar över makten till sin son. Vi promenerade bort till Palatset, vilket K’an Joy Chitam – Pakals andre son- såg till att bygga färdigt under sin regeringsperiod, för att titta just på ett antal vackra reliefer, ledarna verkade nästan besatta av att avbilda sig själva för att leva vidare. Denna byggnad kröns av det fyravåningar höga tornet, som användes som observatorium eller vakttorn. Efter det tog vi oss, via en liten träbro, över floden Otulum för att titta på de tre tempelbaser som ligger uppe på en kulle inbäddade i grönska.
På Palenques olika reliefer kan man tydligt se hur folket såg ut, hur de gick klädda och hur de smyckade sig. Eliten lär ha använt bomullskläder och sandaler medan vanligt folk använde kläder tillverkade av grövre fibrer, t ex från agaveplantan, och gick barfota. Även utsmycknigen var olika, de rika använde smycken tillverkade av bl a jade och obsidian och de bar ståtliga fjäderhuvudbonader. Den övriga befolkningen smyckade sig mycket enkelt eller inte alls, kanske med någon fjäder eller halsband av keramikpärlor. Det ansågs vackert att var skelögd och därför lät man hänga en liten sten mellan ögonen på små barn så att de förhoppningsvis skulle bli skelögda med tiden. Att pressa huvudet på spädbarn var också vanligt förekommande bland mayaindianerna. Man pressade skallen mellan två träbitar, som spändes ihop med en tygbit.
