step, smärta och avsked!!!
Sista dagen och framför allt sista passet. Ett step-pass klockan 10.15. Veckans enda step faktiskt. För Ida var det premiär. Hon har aldrig tidigare testat. Hon sa själv att hon inte trodde hon skulle klara koordinationen. Men som så många gånger tidigare ska ett försök till för att bevisa motsatsen. Det gick strålande.
Så här glad ser man ut när armar och ben klickar. Heja heja vad kul det är med step. Undrar om Ida kommer att hänga i Iksus stepsalar i Umeå?
Stina Bergsten var naturligtvis kvinnan som såg till att Stepen blev av. Stina var också den kvinnan som gav oss veckans första muskelpass. Hon är grymt stark. Men mest är hon en instruktör som kan balansera god utlärning, bra coachning med ett leende och glimten i ögat.
Med mig hem förutom kraft och energi har jag också dessa hälar. På Veckans "pricka tiden" klarade jag också av att "pricka hälen". Eller rättare sagt hälarna.
Jag var så dum att jag hade låga strumpor i löparskorna vilket gjorde att jag fick in småsten som skavde så härligt under 5 km och 250 meter.
Så av medresenärer fick jag hjälp med lite skavsårsplåster.
Kolla noga. På 20:e plats kom jag. 50 sekunder från min gissade tid. Hade jag stannat och tagit stenarna ur skorna hade jag kanske prickat tiden, vem vet? Först står min gissade tid, sedan den tid jag stavade på.
Efter några timmar på Rest & Fly åt vi lite god lunch. Tack älskade Ida för en härlig vecka. Jag älskar dig och du har fått veckans pris som "bästa dotter".
Kommentarer
Trackback
