smygjobba som coach
Idag samlades ett gäng härliga tanter och en tjej. Tjejen hette Julia och är en tjej som jag träffat på träning. Vissa bara glimmar till och man tycker direkt om dem. Så är det med alla dessa som jobbade hårt i kväll.
I denna crossfit hörna gjorde vi kvällens 300 WOD med en påföljande cirkelträning med 4 stationer. Eftersom vi tränade så hårt hela gänget blev det inte några bilder från hela passet.
Så denna bild med starka magar får stå som stilbild för kvällens gäng.
50 armhävningar, 50 burpees, 50 sit up med kettlebell (bilden), 50 boxhopp, 50 rygglyft och som avslutning 50 dips. Det var WOD:en på 300.
En liten cirkelövning med 4 stationer. Klipphopp 25 stycken i TRX banden (när dessa var gjorda byttes station), sidoplankan, ryck med kettlebell och för första gången testades pull ups. Det sägs att pull up är lättare än chins. Säkert helt sant med pull up är svårt. Att lyfta sin egen vikt ovan räcket. Jag klarade en vid visning och två på stationen. Hurra, någonstans måste vi alla börja.
En liten final för magen med medicinboll hann vi också med. När det var gjort sträckte vi ut och strechade våra trötta och möra kroppar och bubblade av prat och må bra hormoner.
När vi var klara kom bästa Maria (min instruktör) med ett glatt gäng för att köra lite crossfit i en ledig sal. Då kan jag ju passa på att fota innan jag åker hem till min Taco-tallrik.
Maria jaga på med burpees och löpning som start.
Oj oj oj så fin teknik!
Vilken fin löpstil hon har Michelle.
Anna ville inte vara med på bild, det syns faktiskt inte. Så glad kan man vara när man får jobba hårt! Bra där Anna!
fattar inte
Ska arbeta 7 dagar till innan jag går på semester.
Fattar inte att det går så fort.
Tycker nyss jag varit i Mexico.
Även om jag efter det ocks¨varit i Portugal.
Känns som jag lever ett liv i sus och dus och en massa ledighet.
Fördelen med tantålder måste ju vara alla semesterdagar man får som statligt anställd.
Är inte ens trött och utarbetad även om det är hög press att hålla deadline pån alla utredningar.
Ska bli ganska skönt att gå på semester när;
- det är som ljusast
- inte är helt slut
- fått okej skatteåterbäring
- vara i naturen
- åka till Varberg
- åka till Orust
ingen barnlek
Att springa 5 km i terräng med mina "crossfit" ben var ingen barnlek.
Fast jag tog den hemska backen.
Skulle nog behövt en uppvärmning på 2,5 km banan.
Är så trögstartad.
Efter 3 km kommer jag igång ordentligt och hittar löpkänslan som jag tror folk pratar om.
Det går lätt, benen arbetar utan att jag behöver jobba på och andningen fungerar helt perfekt.
Syresätter mig så bra att alla småbackar känns kul när jag hittat hit.
Manne var med i spåret efter att ha varit konvalescent med bältros.
Det gick nog bättre än han tänkt sig.
Tycker han jobbade på bra.
Han träna mer löpning än jag och är bättre på det.
Har beställt fartlek av honom.
Allt för att få vara i skogen och träna.
tjejer passar tanten
Sköna tjejer hela kvällen.
Samtal med Ida i telefon (lycklig).
Anita dök upp på HIT träningen.
Maria guidade oss genom passet (jag pratade nog för mycket idag)
Stina kom och gjorde kvällstid.
Strax därpå Jenny med kompis.
Sist men inte minst jag själv finns med hela tiden.
min barndom dök upp
Efter 6 timmar i bil blev det löpintervaller med onsdagsfamiljen. Vi var två löpare och resten stavgångare i går. Det innebar att vi fick coachning kring vår löpning på ett helt fantastisk sätt. Tänk att få en instruktör som springer bredvid dig och pushar och ger tekniktips, vilken lyx.
Detta gjorde att vi sprang extra bra på löpintervallerna.
Har valt bort onsdagsfamiljen några gånger då jag valt crossfit med instruktör på gymet. Jag märker att crossfit träningen gör att muskelmassan växer vilket gör mig lite tung i spåret.
Det får jag väl råda bot på under sommaren då jag ska träna med min nya crossfit-app i telefonen.
Idag blev det dubbelpass. Hade glömt hur jobbiga intervall- flex passen var. Så svettigt.
Skön flex del som min kropp är i stort behov av nu. Har mycket stela ben, framför allt baksida lår.
Avslutar kvällen med ett cirkelfys pass. Sista varvet krävde mina sista mentala resurser för att inte ge upp.
Belöningen när jag kom hem var min nykokta rabarberkräm med mjölk, toppat med hårt bröd.
Jag säger bara, min barndom dök upp då minnet av farmor kom som bjöd på varm rabarberkräm i sommarstugan.
Det var lycka det.
far kors och tvärs
Så känns det verkligen.
Pingsten firades på Orust och nu har dagarna två gått till Julias student i Göterborg.
Innan det var dags för domkyrkan i Göteborg åt vi lite lunch som syster bjöd på.
Färgranna män dagen till ära.
Jenny är mer soft i sin stil. En ganska cool tjej om moster själv får bestämma.
Ballonger som skall på skylten blåses gärna inne i Domkyrkan!
Äntligen sitter studentmössan på. Grattis Julia!!
Väntar och väntar på vår tjej, vart är hon någonstans?
Äntligen en kram från bästa moster, tant Paola!!
Goaste systrar, nästa år Jenny är det din tur. Då ska moster "rocka loss". Fast jag kommer sakna dig och vårat bus i Domkyrkan. Fy fabian vad vi var busiga. Tänk om folk visste vad moster gjort?
De tre milen hem fick studenttjejen åka motorcykel med sin pappa, Mats.
En annan bra sak är ju att ens hem förbereds med alla fina studentpresenter. Förresten i bakgrunden är ju hon som trodde att jag var din mormor. Cool tjej, eller ska vi säga modig tjej?
Kallskuret från delikatessbutiken gjorde succé. Mums så gott.
Efter middagen fick vi smaka mycket goda hemmagjorda tårtor som Jenny vart med att fixa, vilken lillasyster alltså. Tror jag ska hyra in henne nästa år om jag ska ha ett party.
ett innehåll
Söndag kväll och sitter här strax före sänggående och kan inte mer än att vara nöjd med helgen.
Den har haft ett innehåll av lite varje.
- skällt på ett barn
- skällt på en stökig person som glömmer
- ätit gott godis
- sett på trevlig TV
- haft kaffebesök av bubblande och charmig tjej
- haft kaffebesök av en snygg och trevlig kvinna
- försökt fått min mammas hund, älskade Wille (men tyvärr min mamma kan inte sova utan honom just nu)
- tränat riktigt kul med en massa positiva människor (blir så glad)
- packat inför fina Julias student
- slagit in studentpresent
- tagit promenad
- lagat rysligt god mat och gjort matsäck inför lång bilresa
Så godnatt och sov gott :)
den som spar han har
Njöt av varenda godisbit igår.
Njöt också av vila och ryggläge i soffan.
Laddar för att åka ner till Julias student.
Julia är min fina systerdotter.
Idag lördag städas det med musik i öronen och allt går som en dans.
Jag tar ett par danssteg emellan dammningar och plock.
Tänk att med lite sköna rytmer blir städning riktigt kul.
Lunchen skall nog intagas utanför hemmet.
Kan ju inte ta paus för att laga mat.
Nej, men middagen ska jag nog klara eftersom det är en hel sida lax som ska bli färdig genom ungsstekning.
Jag har godis kvar till ikväll också.
Inte för att "den som spar han har".
Nejdå, köper man tillräckligt mycket orkar man inte äta allt på samma kväll.
Ganska smart va?
måste arbeta mentalt
Måste arbeta mentalt på att varva ner.
Är i slutspurten på jobbet med att hinna med alla utredningar.
Träningen fungerar som mentalt bra och hjälper mig att komma ner i varv.
Semestern kommer i rasande fart och jag känner mig inte riktigt beredd.
Är inte ens trött faktiskt, har haft så god kvalitet på min vår med semestrar och ledig tid.
Fast visst ska det bli fint att få tidig semester med tanke på att det är den ljusaste tiden.
Andas, andas och varva ner.
Tar nog en promenad och insuper försommarkänslan fast det är lite kyligt i luften.
Jag får nog bära ryggsäcken om vi ska förbi affären.
Varför då?
Jo för mitt promenadsällskap har fått bätros och det gör ont.
igår stod hon i min hall
Crossfit med älskade Ida.
Igår stod hon i min hall och överaskade mig.
Hon kom smygande från Umeå och gjorde min kväll.
Självklart var det träning på dagens agenda när hon väl är här.
Idag fick jag testa på ledarrollen och planera för dagens upplägg.
Jag fick mörda makens och dotterns ben i dagens kanske tuffaste övning för benen "klipphoppet".
Det kan verka så löjligt enkelt att med TRX banden hoppa som utför en klippa. Efter 10 hopp kommer mjölksyrab krypande och när vi nått till 25 undrar jag och mina adepter hur vi ska klar 25 till!
Min älsklingsövning är dock BOX-hoppen. Min box är 45 cm hög och det är också ganksa tufft att genomföra 50 stycken. Maria har sagt att vi måste upp på en högre box om vi ska tävla. Det är väl klart att vi vill, eller?
Får jag vara frisk och träna som jag vill kommer målet jag har med all sannolikhet att nås, att vara som starkas när jag fyller 50 år. Dit är det ca 1 år och 4 måndader.
Min Ida har sagt att det är bra att ha mål. Jag är ganska lydig och skaffar mig ett mål.
helgcampare
Vilken slappardag jag har haft.
Mest har jag tittat på när gubben när han skruvat trall.
Solat och lyssnat på Spotify offline.
Idag mest klassisk musik. Det var så vackert att jag började att gråta.
Våra nya grannar vid vår nya plats är så inbjudande och trevliga, känns kul.
Jag skulle vilja säga att jag varit riktigt duktig på att vila mig.
Grillningen till kvällen var en god avslutning på en solig och lyckad dag.
Maken var också rätt duktig på att pausa och ge sig i god tid och inte "stressa på".
Trivs bra att vara helgcampare och få lämna stadens liv för ett liv nära naturen.
lite laddarångest
Tänk vad det lönar sig att vara okej mot andra människor.
Det ger så mycket glädje och energi tillbaka.
Igår gick jag på ett corepass och därefter gick jag på ett danspass.
Hualigen, inte är det lätt at dansa alla olika steg heller.
Men roligt var det.
Och som det stod på Nike`s FB sida; låt kroppen få göra något nytt.
Att dansa kan sägas var något om inte nytt så i alla fall tillhör det inte vanligheten för den kropp.
Snart väntar gymmet och TMI (träning med instruktör) med Maria.
Pirr och lite laddarångest tillhör, det brukar vara lite tufft.
Samtidigt så givande och krävande att förnöjsamheten inte vet några gränser efteråt.
danskarna kan
Väntar på måndagskvällens bästa "Borgen" den danska dramaserien med politiska förtecken.
Danskarna kan göra bra serier alltså.
Annars har dagen gått utan träning.
Fast istället har jag hämtat ut nya glasögon, ett par progressiva och ett par läsglasögon.
Det var lite svajigt i början med de progressiva glasen.
Nu njuta och inte haka upp mig på att jag inte hunnit med träning idag.
två pass borta, nu hemma igen
Hemma igen efter en vilsam långhelg.
Det är skönt att få komma hem.
Längtar efter att få hålla om mina barn (fast dom är vuxna).
Får krama min man så länge.
Rutiner och vardag är också något jag trivs med.
Ska planera för veckans träning.
Lyckades få in två träningspass på Orust.
Ett cross pass med löpintervaller och styrka samt ett eget pass, en 300 WOD som blev en 350 WOD.
Min syster ville att jag skulle prata med henne medan jag höll på fast hon fick bara flåsljud ur mig.
Avslutningen blev istället för boxhopp klipphopp alá 50 stycken på 50 cm höjd.
Lite rädd att tappa balansen eftersom klipporna är så hårda.
bildgalleri från Orust och kristihimmelsfärdshelg
Systrar på vårpromenad.
Tulpaner som sjunger den sista versen.
Färsk makrill har inhandlats och Sören blir den som panerar och fixar fisken.
Lite museum-föremål i butiken.
Systrar igen, fst nu i Mollösnunds hamn.
Idyllen är som en saga.
Även döden får plats på den idylliska plats.
Svåger och häng i deras fynd, ny soffgrupp till stugan.
Tack o hej från denna helg. Vi hörs igen när jag landat i Dalarna igen.
vaknar lycklig
Att få vakna vid min systers sida och få äta frukost med utsikt över havet och klipporna är en lisa för själen.
Jag somnade ovaggad igår kväll vid 23.00 tiden.
Kokade gröt till oss alla, Pia hade lyxmixen på grötblandning med sig (bästa Pia).
Inget regn i sikte just nu. Lite mys på förmiddagen med sköna skratt.
Strax lunch, Pia fixar just i detta nu en potatis och purjolökssoppa, mums...........
Sedan promenad i äkta västkustidyll på Mollösund.
Vad mer kan jag begära?
Idag är det lätt att göra sin mentala tacksamhetslista.
Hur ser din ut?
Jag somnade ovaggad igår kväll vid 23.00 tiden.
Kokade gröt till oss alla, Pia hade lyxmixen på grötblandning med sig (bästa Pia).
Inget regn i sikte just nu. Lite mys på förmiddagen med sköna skratt.
Strax lunch, Pia fixar just i detta nu en potatis och purjolökssoppa, mums...........
Sedan promenad i äkta västkustidyll på Mollösund.
Vad mer kan jag begära?
Idag är det lätt att göra sin mentala tacksamhetslista.
Hur ser din ut?
packar
I morgon bär det av mot Orust.
Min man kommer och hämtar mig på mitt jobb.
Rutten är planerad och middag blir troligtvis strax innan Mariestad, Rattugglan tror jag det heter.
Bär med mig dotter Idas vackra ord som jag lagt in här i bloggen.
Tror hennes vackra text ska få bli en vacker tavla som jag kan läsa varje dag i mitt liv.
Utifall jag skulle tvivla.
Jag ser verkligen fram mot denna långhelg som skall tillbringas vid västkustens pärla Mollösund på Orust.
Promenader, joggingturer med backintervaller (mycket klippor) och gin rummy står på listan "att göra".
Min syster och svåger ska nog få ytterst lite hjälp med matbestyren.
Nej, för resten det klarar jag nog inte.
Sitter i ryggraden att dela på arbetet.
bästa gåvan, detta kom som en länk från min dotter Ida.
jag skulle vilja skriva någonting till mina föräldrar.
någonting fint om hur bra de är.
jag kan inte säga att ni har gjort allting rätt, för det gör väl ingen, men ni har gjort ett jättejobb som överträffar mycket annat här i världen. ni har plockat upp någonting ganska trasigt och byggt en familj. ni har fått kämpa med mig, stina och tony, alla på olika sätt. ni har prövats i era roller ett otal gånger och prövas fortfarande i och med händelser som präglat det ni ser idag.
ni har reparerat, kompenserat och gett så mycket kärlek. ni har fått mig att börja prata, uttrycka mig och växa med det. ni har stöttat mig och jag har aldrig, ALDRIG, tvivlat på att ni kommer finnas där för mig.
ni har ställt krav och varit jobbiga men alltid gjort det ni trott varit rätt och sått frön av era värderingar i mig.
ni har provocerat och utmanat mig. ni har varit mjuka och kärleksfulla.
ni har åkt med på konståkningstävlingar, suttit i kalla ishallar och klappat händer. ni har varit basketföräldrar och mina främsta supportrar. ni har skjutsat, hämtat, flyttat, tröstat och skrattat med mig. jag har verkligen kännt att ni varit stolta över mig. den känslan är på många sätt oslagbar.
idag är det jag som är så stolt över er! över att ni aldrig ger upp. tar nya tag. lever livet, njuter och genomgår positiva livsstilsförändringar. ni inspirerar mig så otroligt mycket när ni visar mig att det aldrig är försent och att jag ska följa mitt hjärta hur det än slår. ni inger en genuin trygghet i mig som jag alltid kan falla tillbaka på.
jag vill aldrig att ni tvivlar på att ni har varit bra föräldrar och förebilder! jag kan faktiskt inte tänka mig att någon kan ha det så mycket bättre. visst har livet inte varit en lek alltid, varken för er eller för mig, men så mycket kärlek som ni ger överskuggas ofta allt det onda. vi kan inte ändra på det som varit, bara lära oss leva med det som en del av oss själva, men vi kan välja och skapa vår egen framtid.
detta är sant. utan er hade jag inte varit den Ida jag är idag och jag gillar den jag kommit att bli.
ni har format och präglat mig i en riktning som jag älskar.
det kanske är konstigt att tacka sina föräldrar för att de älskar en(?).
men tack för att ni älskat mig på det sättet ni gjort. verkligen.
tack för att ni har varit hårda ibland, jag kanske nästan hatade det då, men nu vet jag bättre.
tack för ert engagemang och för att ni lärt mig att kämpa för det jag tycker är viktigt.
någonting fint om hur bra de är.
jag kan inte säga att ni har gjort allting rätt, för det gör väl ingen, men ni har gjort ett jättejobb som överträffar mycket annat här i världen. ni har plockat upp någonting ganska trasigt och byggt en familj. ni har fått kämpa med mig, stina och tony, alla på olika sätt. ni har prövats i era roller ett otal gånger och prövas fortfarande i och med händelser som präglat det ni ser idag.
ni har reparerat, kompenserat och gett så mycket kärlek. ni har fått mig att börja prata, uttrycka mig och växa med det. ni har stöttat mig och jag har aldrig, ALDRIG, tvivlat på att ni kommer finnas där för mig.
ni har ställt krav och varit jobbiga men alltid gjort det ni trott varit rätt och sått frön av era värderingar i mig.
ni har provocerat och utmanat mig. ni har varit mjuka och kärleksfulla.
ni har åkt med på konståkningstävlingar, suttit i kalla ishallar och klappat händer. ni har varit basketföräldrar och mina främsta supportrar. ni har skjutsat, hämtat, flyttat, tröstat och skrattat med mig. jag har verkligen kännt att ni varit stolta över mig. den känslan är på många sätt oslagbar.
idag är det jag som är så stolt över er! över att ni aldrig ger upp. tar nya tag. lever livet, njuter och genomgår positiva livsstilsförändringar. ni inspirerar mig så otroligt mycket när ni visar mig att det aldrig är försent och att jag ska följa mitt hjärta hur det än slår. ni inger en genuin trygghet i mig som jag alltid kan falla tillbaka på.
jag vill aldrig att ni tvivlar på att ni har varit bra föräldrar och förebilder! jag kan faktiskt inte tänka mig att någon kan ha det så mycket bättre. visst har livet inte varit en lek alltid, varken för er eller för mig, men så mycket kärlek som ni ger överskuggas ofta allt det onda. vi kan inte ändra på det som varit, bara lära oss leva med det som en del av oss själva, men vi kan välja och skapa vår egen framtid.
detta är sant. utan er hade jag inte varit den Ida jag är idag och jag gillar den jag kommit att bli.
ni har format och präglat mig i en riktning som jag älskar.
det kanske är konstigt att tacka sina föräldrar för att de älskar en(?).
men tack för att ni älskat mig på det sättet ni gjort. verkligen.
tack för att ni har varit hårda ibland, jag kanske nästan hatade det då, men nu vet jag bättre.
tack för ert engagemang och för att ni lärt mig att kämpa för det jag tycker är viktigt.
vaknade vi en vacker plats
Imorse vaknade jag 07.00 vid en vacker plats.
Frukosten intogs med en utsikt av en svensk sommarsjö i Dalarna, Smednäset.
Alldeles utanför Svärdsjö finns vår lilla pärla som har oss som helgbesökare fram till semsetern.
Då packar vi så vi klarar oss hela semestern och så upptäcker vi Sverige.
Småland och Västkusten har varit lite av favoriter.
Ja även Skåne såklart.
I år tror jag det blir Varberg och Orust som får vara de platser vi åtehämtar oss på.
Norrland skulle vara fint om jag inte var så känslig för mygg.
Hem lagom till HIT passet. En rejäl genomkörare i hela kroppen.
Inget pulsbälte idag. Satsar på att göra tekniskt rätt.
Hinner nog inte få in något mera TMI pass före långhelgen.
Kanske ska jag locka med mig någon som kör med mig?
Nu skulle jag haft min Ida här, hon hade ställt upp direkt.
lämnar staden
Sjötomt från idag till i morgon.
Japp, till Smednäset och husvagnen.
Mental vila och miljöombyte kan vara på sin plats.
Ladda batteriet både de muskelära och de kognitiva.
En god bok och renbäddning i våra pensionärssängar (husvagnen är som det heter med långbäddar).
Söndag väntar åter med HIT träning och träningsvännerna.
